Det är jag det. Alltid sen. Jag har för miljonte gången bestämt mig för att nu får det vara nog, härefter kommer är alltid i tid. Idag var jag en halv timme sen till en träff. Varför ska det vara så svårt? Livet skulle vara enklare om jag vore den där punktliga personen som går fram i livet jämnt som klockan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar